ellepop

Såhär kanske mitt hår ser ut om ett år.. eller ett halvår så som det växer. WOHO

Min älskling lider av diskmani. Jag får inte diska. Och allt ska diskas innan det används, även om det står färdigt och rent i diskstället eller i skåpet. Om det inte är han själv som diskat dem, tydligen kan han se sånt. Jag tycker det är superskönt. Om jag så bara nämner disk säger han åt mig, nästan rent på reflex, "sitt ner!" Det är den bra sortens kontroll-mani. För min del alltså.

Jag skulle kunna leva Edinburgh-liv. Jag skulle kunna gå in till stan, göra sånt som Edinburgh-bor gör, skulle kunna sätta mig på ett pub och sitta där ett tag. Skulle kunna turista runt slottet, klättra upp för en kulle (ni vet, sånt som riktiga Edinburgh-bor gör), eller kanske bara gå en liten promenad. Skulle kunna gå ut och njuta av solen, eller kanske ta med Puck ut och utforska stan. Gå på museum, eller upptäcka nåt nytt litet café.

Men hepp. Jag sitter inomhus och glor ut genom fönstret. Det går bra det med.

Hejhopp! Hemkommen från kvällens pardejt. Åt falafelburgare och drack shandy (jag tycker inte om öl, öl var en dålig idé.) Filmen var BRA. Andra filmen någonsin som jag grinat till på bio. Den första måste ha varit.. Pearl Harbour. Också mycket möjligt att jag grät när jag gick på Lejonkungen men har inte riktigt några minnen av det. Andra filmer jag grinat till (dock inte på bio, hemma och förmodligen ensam, utan inbördes ordning):

• Timmarna. UNDERBAR film. När poeten hoppar ut genom fönstret.
• Titanic (inte första gången jag såg den, på bio, men alla gånger efter det.)
• Donnie Darko. Första gången jag såg den blev jag bara livrädd. Sen blev den liksom en humörfastställare, en perfekt film för de där melankoliska regndagarna. Sen blev den ledsam och nu är den så starkt betingad att jag blir helt i trans bara jag hör inledningslåten.

Nu kommer jag inte på nån mer. Jag är inte typen som grinar till filmer, egentligen. Jag är inte heller den som skrattar när jag kollar på komedifilmer. Enda gången på mycket länge jag fick ett riktigt skrattanfall till följd av något jag sett i en komediserie var sista avsnittet, tredje säsongen på How I met your mother. Ifall ni känner för nåt roligt så vet ni.

Nu blir det mys gott folk, ha en fortsatt fin kväll.

Här sitter jag. Har precis arbetat klart med diskussionsfrågorna till forumet på kurshemsidan. USCH. Så nu tänker vi inte mer på det. Snart blir det pasta med pesto. Ikväll ska vi ut och äta samt gå på bio med Daniels franska kompis och hans flickvän. Förresten, VISST ÄR MIN BILD FIN! Jag har gjort den alldeles själv. Ska arbeta vidare på den när jag får tid. Om jag orkar. Lite mer färg vore kanske roligt.

Nu måste jag fixa mitt hår. Alla mina kläder har stresstvättats så förhoppningsvis slipper jag ha på mig skitiga jeans och en genomskinlig tshirt ikväll.

Hej alla glada vänner, här kommer en liten uppdatering från Elins mycket händelserika liv..
har kommit fram, och det första jag får höra är "Du luktar rök!" Jag sneglade lite på honom och beslutade mig för att ta en dusch. Kom ut, skulle klä på mig, upptäckte att ALLA mina kläder luktar rök. Såndär stark och unken röklukt som bara kommer av rökmaskiner efter en natt på statt. Men seriöst, inte klokt. Det enda jag har gjort är att vistas i Linneas & Ed's kök. Så nu har du beviset Linnea - Låt dom inte röka inomhus!! Mina kläder fullkomligt stinker och SÅ mycket hängde jag inte i köket. Faktiskt. I övrigt så har vi just ätit tacos och det var gooott. Har dessutom druckit en HALVLITER hallonyoghurt påväg hem från York. Jag var jättetörstig men hade inget att dricka, så klunkade i mig yoghurten.. funkade inte så bra. Men på plussidan har jag fått i mig alla möjliga mineraler och bakterier och skit, i enorma mängder. Det får väga upp för att jag vanligtvis aldrig äter yoghurt.

Det blev dessutom inget träbänksittande, bänken var upptagen och på fel sidan spåret. Men vi satt en stund på en järnbänk och filosoferade om ånglok.

Hej på er nära och kära som kan tänkas läsa min blogg!

Tappat bort lösenordet till min gamla blogg (snufkin.blogg.se) och typerna vägrar säga vad det är så tänkte istället: jag skapar en ny. Nya tider, nya idéer. Och dessutom har det gått en väldans tid. Jag sitter i skrivande stund på en madrass på Water Lane, York och har precis läst en stund om grekisk politik och statsskick på 400 talet f.Kr. Ångest. Varför valde jag en så totalt ointressant kurs? Kan man kanske fråga sig. JO. Jag vill läsa om Galilei. (tänkte att kanske finns det fler saker som är intressanta, inte än iaf.) Men, Galilei lär väl poppa upp nångång sådär runt april så. Tills dess är det bara att "go with the flow", låtsas att jag är superintresserad av politik och att jag förstår ett uns av vad de snackar om på webblektionerna.

Förresten- tänker jag såhär när jag sitter i York och väntar på ett tåg som ska ta mig sisådär 100 mil högre upp i landet- kanske är min mening, mitt mål, syfte med livet att resa runt tills jag hittar en plats jag inte längtar bort ifrån. Själv tycker jag för närvarande att jag gjort det lite komplicerat för mig själv. Lämnade barndomshemmet (mitt hörn av vardagsrummet) för att bege mig till ett potentiellt framtida hem och därifrån vidare till förra årets hem. Vart sjuttan hör jag hemma, om än just nu? I alla fall, nu har jag valt distanskurs (kunde ju tagit nån lite lättare) för att kunna resa runt och tappa bort mig lite till. Kanske-någon-liten-resa-till-Skottland-eller-varsomhelst-annars-grej. Kanske kommer jag tillbaks till York om ett litet tag, eller stjärnskådar lite i Uppsala såhär innan våren hinner komma. Eller hälsar på min morfar. Sådana saker.

Nu ska jag i alla fall packa, städa upp litegrann, såsmåningom gå in till stan, köpa bean wrap på Mark's and Spencer. Möta upp Linnea och kanske sitta en stund på "still travelling" bänken, våran bänk, på tågstationen. Världens finaste.

...och resan fortsätter.