ellepop

Jag tycker om mitt liv när jag läser Murakami.

I kontrast/samspel med huvudkaraktärernas menlösa men inte meningslösa liv.

Mitt liv är skitcoolt. Vill så gärna skriva en karaktärsanalys om mig själv, men det funkar inte riktigt. Får be någon annan göra det åt mig.

Jag är inte vemsomhelst där jag sitter och dricker iskaffe om lördagarna. Vandrar ner till stan för att kolla lite på slottet och bergen. Spenderar en hel eftermiddag med en bok och godismaskar. Går på bio dimmiga kvällar och åker buss till affären då och då för att försöka börja nyttiga liv. Kämpar varje morgon och kväll för att få tag på en macaroni pie men alltid ska de vara slut när jag kommer. Halvt dör av uttråkning vissa dar på jobbet och dansar och sjunger och aldrig önskar att det ska ta slut andra dagar. Älskar och hatar. Grå vissa dagar. Dansar skotsk folkdans vissa. Träffar en tjej en dag och en vecka senare känns det helt naturligt att spendera varje ledig eftermiddag tillsammans. Det bara flyter på. Inte nödvändigt vis på ett bra sätt alltid, men åt rätt håll åtminstone.

Jag köper tillochmed likadana kläder nuförtiden. Det måste väl ändå betyda någonting? Att jag inte byter stil vareviga dag och önskar att jag hade en annan frisyr. Jag är alldeles nöjd.

Och jag tycker inte om sushi. Struntar i om Kafka Tamura tycker om sushi eller inte, jag gör det icke. Jag tycker om pasta och vitt suregsbröd med krusbärssylt.

Känns helt normalt och förutbestämt att jag skulle bli fast och besatt igen förresten, eller hur?

Annars hade Kafka bara varit undantaget som bekräftade regeln och det är ju himla skönt att så inte är fallet måste jag säga.

Oshima's silent for a time as he gazes at the forest, eyes narrowed. Birds are flitting from one branch to the next. His hands are clasped behind his head. "I know how you feel," he finally says. "But this is something you have to work out on your own. Nobody can help you. That's what love's all about, Kafka. You're the one having those wonderful feelings, but you have to go it alone as you wander through the dark. Your mind and body have to bear it all. All by yourself."