Nothing else moves.
Befinner mig för tillfället i ett surrealistiskt Tokyo, mitt i natten, under fullmånen och dricker juice på skabbiga barer och filosoferar om livet med ärrade musiker och klappar hungriga katter i upplysta parker. Ser flickor försvinna spårlöst in i krusande tvapparater. Andas in kall höstluft.
Mitt fysiska jag, det som blivit kvar, sitter i en stor fotölj på Starbucks under ett panoramafönster med slottsvy och ständig busstrafik och dricker ismocha och äter cashewnötter. Från lunch till stängningstid.
Kommentarer
Trackback
