Livet är att:
hamna i Bruntsfield Park en tisdagskväll.
Känna lukten av kolgrillar med kvällssolen i ansiktet. Höra klingandet av glasflaskor som slår mot varandra, och pyset när de öppnas. Fågelsång och musik ur rispiga högtalare. Fotbollar som flyger. Gå hem på en väg som leder rakt ner mot havet. Och på andra sidan kullar och dalar. Klappa katten som ligger i skuggan av en bil och vilar. Se en hund som badar i floden. Höra fiskmåsar som vrålar när man låser upp dörren och går in. Eller hem.
Hursomhelst så har solen skinit hela dan. Vilket måste vara nåt slags rekord.
Känna lukten av kolgrillar med kvällssolen i ansiktet. Höra klingandet av glasflaskor som slår mot varandra, och pyset när de öppnas. Fågelsång och musik ur rispiga högtalare. Fotbollar som flyger. Gå hem på en väg som leder rakt ner mot havet. Och på andra sidan kullar och dalar. Klappa katten som ligger i skuggan av en bil och vilar. Se en hund som badar i floden. Höra fiskmåsar som vrålar när man låser upp dörren och går in. Eller hem.
Hursomhelst så har solen skinit hela dan. Vilket måste vara nåt slags rekord.
Kommentarer
Postat av: Lisa
så är livet
Trackback
