Buss-buss-flyg-buss-buss
Första dagen på jobbet idag.
Nio timmar EXKLUSIVE rast. (Jag hade en rast också. Faktiskt.)
Men det gick himla bra! Jösses vad jag lär mig fort! Jag har en talang för köksarbete tror jag. Jag fick hacka saker, blanda saker, koka soppa, servera soppa och skrika "SOUP READYYYY!" och pressa apelsiner i en rolig maskin och diska lite och göra müsli och mackor och hållas i min egna lilla värld. Väggen bakom disken där jag jobbade är gjord av glas=jag kan glo på människor hela dan. Och de kan glo på mig.
Om ett par veckor vill de att jag ska flytta fram till kassan i cafét. I alla fall varannan vecka. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Förrutom att det är en utmaning. Och utmaningar är kul.
Tre t-shirts och ett förkläde har jag fått. På cafét jobbar förutom jag två andra svenskar, en norrman, en amerikan, en polska och ett par stycken engelskfolk. De jag träffat hittils i alla fall.
Nu känner jag mig helt snurrig och uppe i varv, så som det blir när jag jobbar. Jag älskar eftermiddagarna när jag jobbat hårt. För hårt har jag verkligen jobbat idag. JA.
Från och med måndag har jag hand om hela preparationsavdelningen själv. Hjälp. Men kul.
Jag känner inte meningslös längre, jippi!
Nu ska vi till stan och köpa galgar! Det är stor festival i parken! Med karuseller och marknad och skit.
Mitt nya nummer är förresten: +44(0)7759 92 4877
Hejdå!
Det låter ju kanon! Att du var gjord för köksarbete hade man väl aldrig anat=D
Lycka till!
tack!!
Du har väl aldrig varit meningslös. Men vad kul att höra att allt är bra :) och kassan är säkert inga problem. fast jag skulle tycka det var svårt att räkna pund i huvudet :P
du är himla begåvad du :)
och det är väl därför människor jobbar. för att känna sig behövda. finns inget så deprimerande som tanken på att världen skulle flyta på precis lika bra utan ens egen insats. samtidigt som det på något vis är ganska tröstande också.
kul att stå i kassan! jag gjorde det i en vecka en gång när jag praoade på växtvaruhuset i nian (japp, det är hela min erfarenhet av det) och det var kul! får man prata med folk. du kan utveckla en egen personlig hälsningsfras till exempel. eller le stort och önska dem en trevlig dag! sånt muntrar alltid upp. och då blir du liksom ännu mindre meningslös. leende är, rent generellt, bra.
Isabell: som tur finns det en knapp man kan trycka på så ser man hur mycket folk ska ha tillbaks! Och nja, meningslös var jag väl inte men kändes lite så i dessa lågkonjunktur-hurdetnustavas-tider. Arbetslös som jag var.
Lisa: Ja jag tror med det är roligt, när man väl kommit in i det liksom. Det jobbigaste (som det känns nu) är att jag kanske inte fattar vad dom säger. Men det kommer man med in i. Förhoppningsvis.
Oj missade det här inlägget...
Vad bra det låter! Och så får du umgås med lite svenskar också :)
